Svenskene kaller geitrams for rallarrose. Det er et godt navn. Blomsten er vakker, og den tives der det nylig er hogget og ryddet – som langs et nylagt jernbanespor.
Rallarrosorna blommar överallt.
Ileea
”Rallarna arbetade hela dagen med att lägga syllar” säger han
räcker mig en blomma.
”De hade varken tid eller pengar att köpa riktiga rosor.”
Växtsaften klibbar i handen, mot munnen.
”Fattigt folk hade inte råd att bry sig om fläckiga fingrar.”
Rallarros, brudfackla, duntrav, mjölkört, praktduna, rävsvans, skogsbloss.
”Skotten går att äta – fattigmanssparris – av bladen gör man te, på rötterna mjöl.”
Mer värda än vanliga rosor för fattiga rallarfruar.
Aldrig så vackra
som i skymningen,
på vägen hem,
i hast och kärlek plockade.
Geitramsen kan bli to meter høy. Planten har både han- og hun-blomster. De nederste blomstene er hunblomster, og det er disse som springer ut først. Ut på sensommeren åpnes frøkapslene, og hundrevis av hvite dundotter blåser ut med vinden.
Plantene liker nitrogen. Det er derfor den vokser der skogen er hogget eller brent, og den pynter ofte opp rundt gjødselkjellere. Slike steder frigjør forråtningen nitrogen som har vært bundet i trestammer, kvister og gress.
Rallarsaft
Du kan lage saft av geitrams. Her er oppskriften til Ailin Strand
- Plukk halvannen liter blomster
- Kok opp en drøy liter vann med saft fra 1 sitron eller lime
- Ha i 7 dl sukker for en søt versjon – ønsker du den mindre søt bruker du litt mindre sukker
- Når det koker hell vannet over blomstene, og la det stå en dag i kjøleskapet
- Dette er ferskvare, så hell saften på nykokte flasker.
Fargen er nydelig, og saften er knallgod blandet ut med litt Farris, sammen med isbiter. Saften holder seg maks en uke i kjøleskap, så frys gjerne ned og ta opp når du trenger det.
Ailin Strand